Hej! Du har kommit till Designstrateg Morten Postrup. Jag hjälper tidningar med förändringsprocesser som når ända fram. Använd mig för strategier, koncept och redesign.

Postat av Morten Postrup den 3 augusti 2016 Inga kommentarer

Folkuniversitetet söker en frilansande redaktör till Tidskriften Folkuniversitetet

Tillsättning pågår! I samarbete med redaktionsrådet planerar och redaktörar du text och bild för tidskriftens 36 sidor, fyra gånger om året. En del material skrivs av externa frilansare, en del av medarbetare på Folkuniversitetet, en del av dig. Layouten görs av Torino Tidningsform. Tidskriften genomgår just nu en redesign som blir klar efter sommaren.

Vi bedömer att redaktörsuppdraget är ca 40 procent av en heltid på årsbasis.

Tidskriften har tidigare redaktörats internt på Folkuniversitetets kansli.

Läs mer om tidskriften på http://www.folkuniversitetet.se/Om-Folkuniversitetet/Press/Tidskriften-Folkuniversitetet/

Är du rätt person för uppdraget? Mejla morten@postrup.se och berätta om dig själv och varför du är rätt person! Referenser kommer att behövas, men det tar vi i ett senare skede. Vi utvärderar och träffar kandidater löpande.

Uppdragsgivare på Folkuniversitetet är kommunikationschef Gabriella Eriksson, gabriella.eriksson@folkuniversitetet.se. Rekryteringen görs i samarbete med Morten Postrup, morten@postrup.se.

Postat av Morten Postrup den 16 mars 2016 Inga kommentarer

Läst: Online Only av Martin Schori

2016-03-16 11.18.55

Martin Schori gör en praktiskt förankrad djupdykning i journalistikens förutsättningar så som de ser ut idag. En omvärldsanalys som inte på något sätt är ny – men den är väl sammanfattad och framställd i en pedagogisk form som är enkel att ta till sig.

Online Only är som en grundbok för journalister. Det är bra. Då behöver man inte låtsas som att »alla« redan vet grundläggande saker om journalistik. För många saker som förr var sanna är inte sanna längre. Och andra ÄR sanna fortfarande, trots att vi kanske befarade att de skulle vara utkastade med badvattnet.

Lejonparten av boken är mycket praktiskt orienterad. Tack vare Martin Schoris erfarenhet från både Aftonbladet och Kit kan han strö boken full av belysande exempel på journalistiskt arbete. Det finns en slagsida åt ganska, låt oss använda ett neutralt begrepp, färgstark journalistik som en och annan tidskriftsredaktör måhända tycker är lite over the top. Men det spelar ingen större roll, exemplen är belysande och principerna är giltiga.

Boken är läsvärd för personer på alla journalistikens nivåer. Självklart för alla typer av journalistiskt fotfolk men också för redaktionsledning vd och ägare, i förekommande fall. (Ju högre upp i värdekedjan man kommer desto vanligare är nämligen föreställningen att journalistik är att skriva texter. Punkt.)

Det här är en värdefull sammanställning och källa till idéer och insikter som jag tycker att alla skrivande journalister bör läsa under 2016. Köp den på Bokus

Postat av Morten Postrup den 26 februari 2016 Inga kommentarer

Chefredaktören – ett effektivt verktyg i kommunikationsmixen?

Återigen är frågan om redaktionell självständighet på tapeten, den här gången är det Dagens Samhälle som är i blåsväder skriver Resumé.

Varför ska organisationer äga tidningar som är självständiga? I en tid där både företag och organisationer genomsyras av lingo kring varumärke, effektivitet, kommunikation, budskap, måluppfyllelse och »vi ska tala med en röst« blir det fler och fler som helt enkelt inte förstår värdet av journalistik – utan bara förstår värdet av content marketing. Tanken att ha en chefredaktör som självsvåldigt bestämmer över innehållet i en »ägd kanal« och låter spalterna fyllas av innehåll som ibland är misshagligt för ägarna eller går vid sidan om eller mot ägarens budskapskommunikation framstår som en relik från en svunnen tid, som en bakåtsträvarnas sammansvärjning i kamp mot effektivitet och framåtskridande.

Det är naturligtvis djupt olyckligt. Hög tid för de som fortfarande förstår värdet av självständig journalistik att förklara det för organisationernas medlemmar, förtroendevalda, ledningar och styrelser.

Postat av Morten Postrup den 18 februari 2016 Inga kommentarer

Medlemstidningar – en rik flora

Var idag på ett fullsatt seminarium om medlemstidningar arrangerat av Sveriges Tidskrifter.

  • Organisationstidningarna är en väldigt heterogen grupp tidningar, den enda gemensamma nämnaren är att de ägs och ges ut av en organisation. Båtliv har fokus på det kommersiella och säljer annonser för glatta livet. Kopplingen till organisationen är vag, kopplingen till läsarnas intresse är desto större. Kopplingen båtintresse–medlemskap i Svenska Båtunionen–intresse av att läsa tidningen, den är glasklar.
  • Scouterna lade ned sina två tidningar och skapade en ny – Scout – som ett verktyg i kommunikationen för ett moderniserat varumärke. Förut skulle tidningen granska och det verkade ju helt befängt, tyckte kommunikationschefen. Tillsammans med Spoon gör de nu en tidning som stärker banden med scouterna – men journalistiken åkte ut med badvattnet. Det kan man ha olika åsikter om, jag säger inte att alla tidningar behöver vara journalistiska. Content Marketing kan vara ett utmärkt verktyg, även för medlemstidningar.
  • Lärarförbundet fick ett antal tidningar »på köpet« när respektive organisationer slogs samman till Lärarförbundet på 1990-talet. Sedan dess har man en tradition av en rik flora tidningar vid sidan om huvudtidningen Lärarnas Tidning. Övriga är ämnes- och skolformstidningar, dvs handlar antingen om en viss grupp av ämneslärare eller en viss typ av utbildning. Som medlem får man finna sig i att betala extra på avin för de specialtidningar man hör till. Lite gammaldags och kaxigt, men funkar det så funkar det!
  • Sist en inblick i hur det kan vara för en organisationstidning när ägarorganisationen hamnar i blåsväder i andra medier. Susanna Lundell på Kommunalarbetaren är fortfarande mitt uppe i den storm som Aftonbladets granskning givit upphov till. Normalt vill ju ägaren ha en oberoende tidning, men vad händer mitt i drevet?

Genomgående verkar det som att samtliga har hög tilltro till papperstidningen. Och för utgivaren kan man ju förstå att det är så. Frågan är hur länge läsarna/medlemmarna kommer att acceptera att få en papperstidning hem i brevlådan. Kanske kommer de att uppskatta det än mer i takt med att deras övriga läsning blir allt mer digital. Kanske kommer de att tycka att alla former av pappersläsning är daterad och vill avsäga sig sin medlemstidning. Den som lever får se.

Postat av Morten Postrup den 6 december 2015 Inga kommentarer

Äntligen ny jurytjänstgöring hos Sveriges Tidskrifter

Skärmklipp 2015-12-06 17.24.12

Nyligen satt jag i Sveriges Tidskrifters jury för den nyaste kategorin i tidskriftspriset. Så ny att den inte ens fått ett namn. Men låt oss kalla det ett innovationspris. Juryn bestod av Madeleine Bäck som har mitt gamla jobb som VD på A4 (dock med ett betydligt mer förtjänstfullt utfall), digitalgurun, SIME-grundaren och affärsutvecklingskonsulten Beata Wickbom, Journalistförbundets ordförande och juryns ordförande Jonas Norling samt författaren, skribenten, poddaren och mediemannen Klas Ekman. Juryarbete är som ni förstår det bästa som finns! Utmärkelsen gick till en grupp på Blank Spot Project för deras ambitiöst berättade journalistik i multiformat från Burma. Om man vill titta på en internationell förlaga så gå till The New York Times story Snow Fall. Grattis Blank Spot Project!

Postat av Morten Postrup den 1 december 2015 Inga kommentarer

Ett summariskt meddelande om framtiden

Vi – människorna, mänskligheten – har många stora problem framför oss som måste lösas. Men just nu är det koldioxidkrisen och klimatet som är det allra största, och allra viktigaste problemet. Just nu har vi en unik chans att påbörja resan mot en stabil och koldioxidneutral värld. Dock har vi några saker att klara av innan vi når dit:

  1. Utsläppen måste sluta öka. Där ligger vi redan ganska bra till. I stort sett har utsläppen redan slutat öka. Dock finns det miljarder och åter miljarder människor som måste få chansen att ta sig ur fattigdom och armod och bli medelklass med bostäder, arbeten, tvättmaskiner och rimliga mänskliga civiliserade liv. Vi måste hjälpa dem att göra det utan att späda på koldioxidutsläppen.
  2. Nettoutsläppen måste minska till noll. Detta kommer att ta tid, men det är möjligt. Och det är kanske inte så avlägset som man skulle kunna tro. Inom kort kommer olja, kol och fossil gas att kännas massivt otidsenligt. Innovationstakten för klimatsmarta alternativ är också massiv.
  3. När vi väl fått ned utsläppen till noll kommer vi dessvärre att sitta med en enorm skuld av växthusgaser i atmosfären. Redan nu sitter vi med 400 ppm och det kommer att vara väsentligt mer innan kurvan över ökningen planar ut. Det innebär i praktiken att vi kommer att behöva ha negativa nettoutsläpp av koldioxid och metan. Troligen under mycket lång tid. Vi har haft nettoökningar sedan vi började elda med fossil olja och kol – och det har vi gjort sedan när? Åtminstone sedan 1850? Större delen av den skulden måste bort ur atmosfären. Förhoppningsvis hittar vi sätt att göra detta hyggligt snabbt. Kanske gör vi helt enkelt så att vi tillverkar olja och pumpar ner den igen. Borde vara ett ganska smart och stabilt sätt att långtidslagra kol.
  4. Överlappande med den förra punkten kommer vi dessvärre att ha enorma, ENORMA problem med stigande havsnivåer. Många processer är redan igång, en del går inte att stoppa, andra kan vi kanske fortfarande påverka. Hur som helst, med den temperatur vi har nu och den takt vi släpper ut koldioxid kommer havsytan att höjas rejält. Hur mycket spelar egentligen inte någon roll för resonemanget. Huvudsaken är: Vattnet måste tillbaka till land. Vi kommer att på något sätt behöva transportera enorma mängder vatten (sade jag enorma?) från havet till trygga förvar i form av snö och is på Antarktis, i Sibirien och på Grönland. Allt för att åter sänka havsytan till ungefär samma nivå som den ligger på nu. För att sänka världshaven med 1 meter på ett år behöver varje människa på jorden varje dag under året förflytta motsvarande 200 hinkar vatten från havet till en säker plats uppe på Antarktis. Ungefär. 73000 hinkar per person under ett år. För var och en på hela jorden. För att sänka havsytan med en enda meter. Slutsats? Vi får under inga omständigheter låta havsnivåerna börja skena, för då förändras världen permanent på ett sätt som inte går att få ogjort.

Detta är vad vi har framför oss. Vi, våra barn och deras barn. Om vi misslyckas är vi fett rökta. Vi är rätt rökta även om vi lyckas, men på sikt kommer vi ändå att kunna lösa detta.
Vi kan inte vänta. Och vi kan inte vänta på någon annan. Alla har inte förstått allvaret i detta, och vi som har förstått allvaret har ett extra ansvar att agera. Genom våra politiker på politisk nivå. Som konsumenter genom att ställa krav på varor och tjänster som vi köper. Genom att välja klimatsmarta alternativ i våra privata liv. Genom att använda våra resurser och placera våra pengar där de gör nytta för klimatet.
Vi kan inte tillåta oss att vara pessimister. Det finns bara en väg framåt, och det är att så snabbt som möjligt skapa en koldioxidneutral värld där vi räddar klimatet och därmed vår jord, våra livsbetingelser och oss själva, mänskligheten. Det är mycket som står på spel. Allt står på spel. Och det är nu det börjar.

Postat av Morten Postrup den 27 november 2015 Inga kommentarer

Kit vann tidskriftspris utan att vara en tidskrift – och det är helt i sin ordning

Skärmklipp 2015-11-27 09.38.00

Kit.se blev årets digitala tidskrift och man frågar sig: Är kit.se verkligen en tidskrift?

Frågan är inte om kit.se är en tidskrift, utan vad övriga tidskrifter vill vara. Det var därför kit.se fick priset.

Än så länge har tidskrifterna inte påverkats lika mycket av digitalisering, annonsörsflykt och ändrade läsarbeteenden som andra medieslag, vilket påpekades av Thomas Petersohn på Mittmedia under Tidskriftsdagen. Det saknas »sense of urgency«, och då är det alltför svårt att åstadkomma riktig förändring. Det har helt enkelt inte blivit tillräckligt illa ännu för att man ska vara tvungen att göra något. Så långt Thomas Petersohn.

Samtidigt vet man ju vad som är på gång, både medier och användarbeteenden genomgår en transformation som till sin natur och hastighet är känd för alla och som det inte finns något egentligt slut på. Ingen tror på allvar att det på sikt kommer att vara »business as usual« (även om det i många fall faktiskt fortfarande är det för tidskrifterna).

Självfallet vill man då skaffa sig inspiration och utblick. Vad gör andra? Vilka vägar finns till att möblera om hela erbjudandet till både läsare och annonsörer för att fungera i en helt digital omgivning?

Och då är det förstås många som tittar på kit.se och tänker att sådär borde vi göra, skulle vi kunna göra, tänk om vi gjorde så?

Grattis till priset!

Postat av Morten Postrup den 30 oktober 2015 Inga kommentarer

Det går fort i innovationernas vänsterfil

Innovationstakten är låg bland svenska tidskrifter. Man har ju liksom fullt upp med annat. Det finns många bra idéer. Man VET ju ungefär vad man borde göra. Saker som skulle vara kul att testa. Men det är fullt upp med det dagliga. Det nya får vänta.

Problemet är konkurrensen. Den väntar inte. För konkurrensen för tidskrifterna kommer inte från andra tidskrifter, utan från den snabbfotade startup-scenen. Där finns mängder av smarta, drivna och hungriga människor som med hjälp av en bra idé försöker bygga nya affärer, nya företag. Och de nöjer sig inte med en bra idé, utan startup-scenen lever i symbios med mängder av riskkapital. Kapital som exempelvis kommer från framgångsrika entreprenörer som kunnat casha in på sitt företag och fått några tiotal/hundratal miljoner över att vara affärsängel med. Det går snabbt. De har känsla för affärer. De jobbar digitalt. Så ser konkurrensen ut.

Det är dags för tidskrifterna att börja tänka stort om innovation. Det räcker inte att utveckla nya affärer på »ledig tid«. Det räcker inte att finansiera nya idéer om det blir pengar över. Även tidskrifterna behöver tänka som startups. Hur ser vår nya idé ut? Vilken potential har den? Hur ska vi få in kapital och resurser för att kunna genomföra den? Hur ska vi se till att det blir vi – och inte någon annan – som äger och får vinsterna från vår idé?

Postat av Morten Postrup den 9 oktober 2015 Inga kommentarer

Onödigt kronologisk genomgång av 100 typsnitt

2015-10-09 09.10.52

»The Evolution of Type – A Graphic Guide to 100 Landmark Typefaces« är en sprillans ny och föredömligt pedagogisk genomgång kvalitetsförlaget Thames & Hudson. (Köp på Bokus).
Vi får en mycket ytlig genomgång av typografins grunder samt biografier på några av historiens största typografer (där Tobias Frere-Jones och Christian Schwartz valts ut som de senaste i raden).
Därutöver följer en vällovlig genomgång av 100 olika typsnitt indelade i strikt kronologisk ordning vilket gör att nära besläktade typsnitt hamnar på helt olika ställen i boken. Typografins historia är inte en linjär utveckling utan olika typsnitt »pratar« med varandra över århundradena och över disruptiva teknikskiften.
Varje typsnitt representeras av tydliga prover där skillnader mellan olika skärningar ofta pekas ut.
Alla typsnitt (utom vissa rena display-typsnitt) sätts också i två varianter av löpande text. Där har fingertoppskänslan brustit och få typsnitt kommer till sin rätt eller får ens visa upp sin riktiga egenart.
Det här är en bok för den som är nyfiken på typografi eller den som vill ha ett referensverk med nedslag i typografihistorien. Men – har man inte läst förebilden The Geometry of Type så ska man absolut börja med den. The Evolution of type är intet mer än en blek uppföljare. (F

örfattaren Stephen Coles är inblandad i båda men verkar bara ha skrivit förordet i den senare).

Postat av Morten Postrup den 8 oktober 2015 Inga kommentarer

Sökes: Sponsoransvarig till Forskning & Framsteg

För kunds räkning söker jag en person som kan hjälpa Forskning & Framsteg till en framgångsrik sponsorverksamhet!

Forskning & Framsteg söker sponsringsansvarig! Vi vill komma igång med företagssponsring kring event riktade till våra läsare och andra som kan tänkas vara intresserade av forskning. Vi söker en person som vet hur företag arbetar med sponsring och som kan hjälpa oss hitta sponsorer för de aktiviteter som vi planerar när Forskning & Framsteg fyller 50 år under 2016. Forskning & Framsteg har viss finansiering från stiftelser och myndigheter, men har inte tidigare arbetat med företagssponsring.

Vet du någon person som skulle vara rätt? Prata med Patrik Hadenius eller med Morten Postrup.