Hej! Du har kommit till Designstrateg Morten Postrup. Jag hjälper tidningar med förändringsprocesser som når ända fram. Använd mig för strategier, koncept och redesign.

Postat av Morten Postrup den 19 juni 2019 Inga kommentarer

Så gör du pålitliga kvalitativa intervjuer

Intervjuer används ständigt i en mängd olika sammanhang. I läsar- och varumärkesundersökningar, utvärderingar och arbetsintervjuer, för att nämna ett fåtal områden. De här intervjuerna ligger ofta till underlag för beslut och får därmed praktiska konsekvenser. Trots detta är det få som har någon egentlig systematik över vad de gör utan går på känsla mer än något annat. Den här texten kommer att ge tips och råd för hela intervjuprocessen – från utformning av vad som ska undersökas till analys. Men först några allmänna ord om kvalitativa intervjuer:

Fördelen med att göra kvalitativa intervjuer är att det subjektivt upplevda eller uppfattade kan ge insikter om personers beteenden, drivkrafter och prioriteringar som inte går att få genom kvantitativa undersökningar där frågor ställs “på en skala”. Kvalitativa undersökningar vill ta reda på hur något upplevs, snarare än i vilken utsträckning något förekommer – är det senare vad som efterfrågas är en mer kvantitativ ansats att föredra. Kvalitativa undersökningar är också bra när det inte på förhand är självklart vad personer tycker eller hur de upplever ett ämne eller en händelse. Vid en kvantitativ analys behöver den som utformar undersökningen ha klart för sig vad den ska fråga om innan den frågar om det. I kvalitativa undersökningar kan däremot okänd information både komma upp och fördjupas direkt. En mer nyanserad bild kan på så sätt fångas upp.

För att intervjuer ska kunna användas till någonting behöver de också vara av god kvalitét. Inom vetenskapen är krav på validitet och reliabilitet återkommande begrepp för att en undersökning ska anses ha god kvalitet. Alltså: Undersökningen måste mäta det den har tänkt mäta och mätverktyget måste fungera. Den här texten handlar i första hand om intervjuer utanför vetenskapliga sammanhang, men dessa koncept är bra att ha i bakhuvudet även här. Hur säkerställs då detta? Genom systematik i varje steg.

Så väljs fokus för undersökningen

Gör en grundlig bakgrundskoll

Vad är känt om ämnet just nu? En grundlig genomgång av vilken information som redan finns tillgänglig är viktigt för att kunna utforma ett relevant fokus för undersökningen. Det kan exempelvis handla om att sammanställa tidigare läsarundersökningar, medlemsundersökningar, branschrapporter och annat där det finns fakta om målgruppen. Att beskriva vad som redan är känt om ämnet eller problemet just nu gör det också lättare att få en överblick över vad som inte är det, och vad av detta som skulle vara intressant att veta något mer om. Det kanske gjorts andra undersökningar om liknande ämnen på andra företag eller inom forskningen? Det kan också vara relevant att gå igenom det vi tror att vi vet om målgruppen. Finns det belägg för det? Går det att få belägg eller starkare sådana genom en undersökning? Alltså: En genomgång av bakgrundsinformation gör det lättare att formulera ett fokus för din undersökning.

Syfte – Varför är området eller problemet intressant?

Hela poängen med att göra en undersökning är ju att den ska ge någon form av värde – oftast något mer än att det vore kul att veta en viss sak. Det kan anses viktigt att veta vad kunder, medarbetare eller någon annan tycker om en tidning. Intressant, men vad ska göras med den informationen? Varför är det intressant? Vad hos tidningen är det viktigt att veta något om? I våra undersökningar går vi ett steg längre och frågar oss vilka vägval hos kunden som kan stödjas med hjälp av kunskap om läsarna.

Avgränsa och precisera

Det är varken möjligt eller önskvärt att fråga om allt, en avgränsning måste göras. Intervjuarens förförståelse och arbetet med bakgrunden motiverar avgränsningen. En annan viktig faktor är tid. Det är en väsentlig skillnad på vad som kan undersökas med femton minuter till varje intervju respektive två timmar. Samma sak gäller resterande delar av intervjuprocessen: Hur många och hur långa intervjuer som kan göras för att också få god tid till sammanställning, analys, presentation och så vidare behöver tänkas över. Att börja med en önskelista på saker som optimalt borde undersökas och sedan skala ned till vad som är realistiskt möjligt är ett sätt att avgränsa. Var tanken att undersöka flera ämnen kanske något av dessa måste läggas åt sidan för att de andra ämnena ska kunna behandlas utförligt – det ämne som exkluderas kanske till och med kan vara föremål för en egen undersökning längre fram. Att avgränsa sitt fokus gör det också lättare att förklara vad det är som ska undersökas och varför – det är inte lätt att redogöra för vad det är som undersöks om allt undersöks.

Förklara syftet för någon annan

Att kortfattat förklara syftet för en person som inte varit med i förberedelsearbetet (eller någon som varit med, eller sig själv, i brist på andra) är ett sätt att snabbt se om ett tydligt syfte finns och om intervjuaren själv förstått vad detta syfte är. Glider man in i invecklade resonemang är syftet förmodligen inte särskilt tydligt. Det kan då vara en idé att tänka ett varv till – kanske genom att se över bakgrunden till undersökningen en gång till. Intervjuaren måste veta varför undersökningen ska göras för att kunna formulera bra frågor och få ut relevanta resultat.

Så formuleras frågorna

Gör research!

Det går att gå in oförberedd i en intervju och höra intressanta saker, men vad ska då detta resultat sedan användas till, och vad hade kunnat fås ut av intervjun med större förkunskaper eller förståelse för den intervjuades situation? Det finns inga förutsättningslösa intervjuer, utan förberedelse kommer intervjun att styras av den förförståelse eller de fördomar som redan finns. Ska användbara resultat fås ut och intervjupersonens tankar speglas behöver frågorna vara genomtänkta. Beroende på typ av intervju så kan minimalt med tid finnas till research, det går då naturligtvis att göra intervjun ändå och helt enkelt spela på sin okunskap och be intervjupersonen att informera en. Det sistnämnda kan också vara bra i vissa intervjuer även när en grundlig förberedelse hunnits med – en intervjuperson kan undvika att svara om den tycker att det verkar som att intervjuaren har bättre koll på ämnet, det är ofta inte nödvändigt att skylta med sin kunskap (även om det generellt är bra att vara så informerad som möjligt).

Varför ställs frågan?

Att fundera på upplägget innan intervjuerna påbörjats är viktigt. Att fundera på vad en fråga egentligen har för poäng, eller hur den kan förbättras för att få ut ett relevant resultat, är för sent när undersökningen redan är gjord. Alla frågor som ställs behöver ha ett syfte, de bör generellt inte ställas för att någon kom på en festlig fråga. Det kan tyckas självklart men är det ofta inte – en beställare eller arbetsgivare vill ofta ha resultat snabbt och den som ska intervjua kan vara ivrig att sätta igång eller helt enkelt vilja få det hela överstökat.

Olika typer av frågor

Några olika typer av frågor är faktafrågor, bedömningsfrågor, åsiktsfrågor, attitydfrågor och känslolägesfrågor.

  • Faktafrågor: Rena faktafrågor såsom vilken arbetsplats en person arbetar på, civilstånd, utbildningsbakgrund och så vidare. Faktafrågor kan delas in i stabila såsom födelseort och föränderliga såsom ålder.
  • Bedömningsfrågor: Ger uppskattningar/gissningar som svar.
  • Åsiktsfrågor: Vad som bör vara (och inte vad som är).
  • Attitydfrågor: Mäter inställning eller attityd till något.
  • Känslolägesfrågor: Adresserar en känsla hos intervjupersonen.

Fundera över vilka av dessa typer som ska användas för att få ut det som behövs av intervjun. Gå igenom frågeformuläret och se om någon frågetyp saknas – om så är fallet, behövs det för syftet? Frågorna bör i stor utsträckning vara öppna och neutrala för att den som intervjuas inte ska påverkas att svara i en viss riktning och för att få reflekterande svar. Det går dock att kombinera öppna och stängda frågor – stängda frågor är bra för att förtydliga saker som är oklara, för att få faktauppgifter korrekt och för att kontrollera så att intervjupersonen blivit förstådd (“Förstod jag dig rätt att…?”). Det är också möjligt att börja med några stängda frågor för att få en tydlig kontext innan intervjun fortsätter med öppna frågor: “Vilket år gjorde du X?”, “Var skedde detta?” och så vidare.

Tänk på hur frågorna kan tolkas

I all kommunikation tolkas intryck. Fundera på vem det är som intervjuas och utforma frågorna därefter. Det går att använda ett helt annat språk när någon med god kunskap inom en viss bransch intervjuas än när någon som inte har någon förförståelse alls intervjuas. Men även i det första exemplet är det ofta bra att undvika jargong och termer om det inte är absolut nödvändigt. Utforma frågorna så att risken för missförstånd blir minimal. Ordval spelar också roll, även om de är lätta att förstå: Det är skillnad på att fråga “Varför gick du dit?” och “Hur kommer det sig att du gick dit?”, det förstnämnda har en mer anklagande ton och just ordet varför kan vara bra att undvika i många sammanhang.

Gör en testintervju

När de första intervjuerna i en undersökning ska genomföras upptäcks ofta problem och förbättringsmöjligheter med upplägget. Görs en testintervju eller två innan de “riktiga” intervjuerna kan dessa problem upptäckas redan innan intervjuerna börjar. De som testintervjuas bör optimalt likna den grupp som ska intervjuas senare för att få så bra resultat som möjligt, men finns det inte tid eller resurser till detta är det ändå en bra idé att testintervjua en kollega eller vän. Här finns också möjlighet att fråga rakt ut hur intervjun uppfattats. Efter testintervjun kan de frågor som inte fungerat formuleras om, de frågor som saknats kan läggas till och de frågor som känts överflödiga kan tas bort. Är undersökningen av en väldigt stor omfattning kan testintervjuer eller till och med en pilotstudie med ett mindre antal deltagare vara väl investerad tid – att misslyckas med och behöva göra om den större undersökningen kan få stora konsekvenser för plånboken. En pilotstudie gör det lättare att planera hela undersökningsprocessen från förberedelse inför intervjuer till presentation.

Så hittas intervjupersoner och så övertygas de att ställa upp

Leta efter uppenbara personer att intervjua

Många gånger hjälper syftet och frågeställningen till på ett väldigt uppenbart sätt när intervjupersoner ska hittas. Är syftet med undersökningen att få insikt i hur prenumeranter för en viss tidning ser på en viss fråga är det ganska uppenbart vilka som bör tillfrågas: Människor som prenumererar på tidningen. Det kan fortfarande finnas frågor att reda ut – som vilken typ av prenumeranter som ska intervjuas och så vidare, men det första urvalet ger ofta sig självt.

Avgränsa

Finns ingen lika uppenbar grupp och det är ett mer diffust ämne som undersöks kan att avgränsa exempelvis ämnesmässigt, geografiskt eller efter andra kategorier vara en hjälp för att underlätta urvalet: Det kan begränsas till ett ålder, yrke, antal år som medlem eller prenumerant och så vidare. En annan avgränsning är efter intresseområdet i frågeställningen. I det ämne som undersöks kanske det finns en organisation eller förening som sysslar med eller diskuterar de frågor som är av intresse?

Annonsera mer eller mindre offentligt

Är det inte möjligt att utarbeta en lista och kontakta intervjupersoner direkt kan ett sätt att hitta människor vara att annonsera. Det går att göra i tidningar; relevanta nyhetsbrev eller hemsidor; mailutskick; på Facebook eller Twitter; internt med hjälp av ledningen på ett företag eller en organisation; och praktiskt taget var som helst som känns rimligt för att hitta människor som är relevanta för det som ska undersökas.

Använd en tredje part

För vissa typer av intervjuer eller ämnen kan så kallade “gatekeepers” behöva vara en mellanhand för att få tillgång till personer att intervjua. Det kan till exempel vara organisationer som jobbar med våldsoffer eller andra områden där intervjuaren själv inte kan få tillgång till en lista med namn att kontakta. En lösning är då att dessa organisationer själva hittar personer som kan tänkas ställa upp. Men: Intervjuaren bör då se till så att dessa gatekeepers är medvetna om hur urvalet ska se ut och att de inte själva väljer ut vad de anser vara “lämpliga” personer att intervjua (det kan exempelvis resultera i en för homogen grupp, eller bara personer med “godkända” åsikter).

Sätt snöbollen i rullning

Har intervjuaren fått till någon eller några intervjuer är ett sätt att hitta fler också att fråga de intervjupersoner som tackat ja om förslag på andra personer att kontakta. Intervjuaren har då också ofta en väg in i och med att hen redan intervjuat någon de nya personerna som kontaktas är bekanta med. Används den här metoden för att hitta fler personer bör intervjuaren också stanna upp emellanåt och se till så att den bredd i urvalet som önskas säkerställs. Risken är att de personer som intervjuas är för lika varandra och att det inte kommer några nya svar och perspektiv.

Fundera på vad intervjupersonen kan ha för farhågor

Vad det är tänkt att intervjuaren ska få ut av intervjun är ofta uppenbart. Inte lika uppenbart är det varför den som intervjuas ska lägga sin tid och energi på att hjälpa intervjuaren. Att intervjuas kan också kännas väldigt obekvämt – ett tankeexperiment för att få en känsla för detta är att tänka sig att få en kamera i ansiktet för en “personen på gatan”-intervju om ett känsligt ämne. De flesta är inte särskilt sugna på att svara. Intervjuaren behöver helt enkelt ha svar på tal när hen frågar någon om att bli intervjuad. Ett sätt att väcka intervjupersonens intresse är att förklara varför det är viktigt att göra undersökningen och vad intervjupersonen bidrar med. Andra frågor som kan behöva besvaras är: Vem intervjuaren är; varför intervjupersonen ska lita på denna; vad hen vill prata om; varför intervjun görs; om personen kommer att bli korrekt återgiven; vem som kommer att få ta del av intervjun; vilka andra personen som kommer att medverka i sammanhanget; vilka risker som finns; vilka garantier som kan erbjudas för att X, Y och Z inte ska hända; och så vidare. Det kan vara en god idé att fundera på vad som egentligen begärs av intervjupersonen och vad denna kan tänkas ha för farhågor innan frågan om medverkan ställs.

Lägg energi på kontaktbrevet (eller mejlet)!

När människor bes om att delta i en undersökning behöver denna förfrågan var genomtänkt och välformulerad för att någon över huvud taget ska ställa upp. Enkla misstag såsom felstavningar och kvarglömda rader från andra förfrågningar som skickats kan få intervjuaren och undersökningen att verka oseriös och resultera i ett “nej tack”. Punkten ovan, Fundera på vad intervjupersonen kan ha för farhågor, kan tas till hjälp när förfrågan formuleras. Det kan vara rimligt att få med några av de som tros vara de största farhågorna och svara på dessa redan i det inledande mailet.

Så genomförs en intervju

Spegla intervjupersonen

Återkommande i litteratur om intervjuer är att det är den intervjuades idéer, tankar och föreställningsvärld som ska inhämtas – inte intervjuarens. Detta kallas ofta för att spegla intervjupersonen. Det är exempelvis lätt att anta att uttryck och slang betyder samma sak för den som intervjuar som för personen som intervjuas – i verkligheten skiljer de sig ofta åt och det är viktigt att få klart för sig vad intervjupersonen egentligen menar. Saker som är självklara för intervjuaren kan också vara väldigt annorlunda sett utifrån intervjupersonens perspektiv. För att kunna spegla en intervjupersonen behöver intervjuaren veta vem det är som intervjuas – vad har personen för erfarenheter av ämnet som diskuteras?

Inledning – Förklara vad som förväntas och börja med enkla frågor

Det är större sannolikhet att få relevanta svar av personen som intervjuas om denna vet vad som förväntas och vad det hela handlar om. Förstår intervjupersonen vad intervjuaren vill ha ut är det helt enkelt lättare för denna att ge intervjuaren detta. Tror personen exempelvis att intervjuaren vill ha korta koncisa svar är det troligtvis vad som kommer att ges, och vice versa. Förväntas personen svara med personliga reflektioner eller som representant för sitt företag eller förening? Det bör förklaras. Om intervjupersonen glider iväg i svaren och börjar tala om irrelevanta saker under intervjun kan syftet och vilken typ av svar som önskas också förklaras en gång till. Ett annat sätt att underlätta intervjun är att ställa enkla frågor till att börja med – exempelvis faktafrågor som intervjupersonen rimligtvis bör veta (som hur gammal hen är, var hen bor och så vidare). På så sätt är intervjun redan “igång” när det kommer frågor där intervjupersonen behöver tänka till.

Vad ska intervjun ge?

Syftet bör gås igenom igen innan intervjuaren går in i en intervjusituation. Vad är viktigt att få med sig därifrån? Att fundera på detta under intervjun är dels svårt, men det tar också fokus från att ställa relevanta följdfrågor och från att vara närvarande i intervjun. Även vid följdfrågor väljs vissa frågor bort till förmån för andra – det går helt enkelt inte att ställa flera frågor samtidigt. För att underlätta valet av dessa följdfrågor behöver intervjuaren veta vad undersökningen ska ge. Idén är densamma som för punkten Varför ställs frågan?, med skillnaden att dessa val behöver göras under intervjun. De här punkterna går såklart in i varandra – om intervjuaren vet varför en fråga ställs och vad undersökningen i stort ska ge kommer bättre följdfrågor också att ställas. Har intervjuaren koll på vad hen vill ha ut av undersökningen är det också lättare att undvika att fastna i ämnen som känns intressanta för intervjuaren eller intervjupersonen (men kanske inte har med undersökningens syfte att göra).

Hur mycket information är ett tillräckligt svar?

Innan intervjun utförs bör det vara tydligt hur mycket information som behövs i varje svar. Detta kan vara extra viktigt om fler intervjuare gör intervjuer i samma undersökning. Om förutsättningarna i de olika intervjuerna skiljer sig för mycket kan det i slutändan vara svårt att få grepp om vad en viss fråga egentligen gett för resultat. Det är då svårt att veta om skillnaden i svaren beror på att intervjuerna utförts annorlunda eller om intervjupersonerna tycker olika saker. I öppna intervjuer (och “riktat öppna intervjuer”) – som behandlas i den här texten – kommer alltid en skillnad finnas i svaren, men hur stor den skillnaden är bör inte avgöras av att intervjuaren beter sig annorlunda i olika intervjuer.

Ha ordning och struktur på frågorna

En för intervjupersonen logisk ordningsföljd på frågorna kan vara ett bra sätt att få flyt i intervjun. Behövs en viss ordningsföljd på frågorna för att exempelvis sammanhanget i en fråga är avhängigt på tidigare resonemang i en annan fråga? Eller helt enkelt för att det flyter bättre? Ett sätt att strukturera intervjuer är att fråga i specifika teman, för att intervjun inte ska kännas “ryckig”. En annan anledning att fundera på vilken ordning frågorna ställs i är att det kan bli en märklig situation för intervjupersonen att svara på en nonsensfråga efter att ha svarat på en djupt personlig eller svår fråga. I en öppen intervju är nästkommande fråga ofta sammankopplad med föregående svar – intervjuaren ger ofta någon slags kommentar, eller åtminstone bekräftar vad den just hört, innan hen ställer nästa fråga. Alltså: Ordningsföljden på frågorna bör vara genomtänkt.

Bryt ordningen

Om intervjupersonen börjar svarar på en annan fråga som ska tas upp senare under intervjun kan det var bra att byta ordningsföljd och fortsätta på det spår intervjupersonen tagit upp – det blir på så sätt ett mer naturligt samtal än att byta riktning till en annan fråga för att sedan ändå gå tillbaka till vad intervjupersonen redan berättat om. Att utforska saker som inte kan anas på förhand är också en fördel med kvalitativa intervjuer, att gå på djupet om något intressant sägs även om det inte finns med i frågebatteriet kan vara en god idé (förutsatt att det verkar passa in i syftet med undersökningen, som intervjuaren ju har stenkoll på när hen sitter vid intervjun).

Sammanfatta svar

Att sammanfatta svaret på föregående fråga kan vara ett bra sätt att få flyt på intervjun och få en naturlig övergång till nästa fråga. Det ger också intervjupersonen möjlighet att förtydliga om något missuppfattats, men det ger även intervjuaren möjlighet att veta om intervjupersonen speglas på ett bra sätt. Det är såklart inte alltid nödvändigt att sammanfatta varenda svar.

Var tyst!

Att våga vara tyst ger ofta resultat. Det kan vara så att intervjupersonen tänker och kommer med ett svar om hen ges tillräckligt mycket tid. Om så är fallet kan en följdfråga eller kommentar avbryta intervjupersonen i sin tanke och därmed sitt svar. Många tycker också att tystnaden blir obekväm och börjar därför prata – ofta om det som just frågats. Intervjuaren kan underlätta för intervjupersonen genom att visa att hen lyssnar och väntar på ett svar – genom att nicka, humma, eller vad som nu känns rimligt.

Uppmuntra en fri berättelse, lyssna och fördjupa

Ett sätt att få ut som mycket som möjligt av intervjun är att låta intervjupersonen berätta fritt innan några följdfrågor ställs. Intervjupersonen ges tid till eftertanke utan att bli avbruten och blir ombedd att berätta mer när personen tystnat. Följdfrågor ställs då först när ingen mer information fås på det sättet. Intervjuaren behöver också lyssna aktivt på vad intervjupersonen säger. Det låter som en självklarhet, men väldigt ofta tas bara nästa fråga i frågebatteriet utan att reflektera över vad den som intervjuas faktiskt berättar. Om något är otydligt ber intervjuaren intervjupersonen att förtydliga detta. Är det något som är intressant men som inte är särskilt fördjupat blir personen ombedd att fördjupa detta. Överlag är att helt enkelt säga “berätta mer” ett bra sätt att få mer information. Det kan sägas för sig självt, men också för att fördjupa: “Du sade X, berätta mer om det”.

Människor gillar att bli visade uppskattning. Ett sätt att få människor att berätta mer och öppna sig är att helt enkelt bekräfta att det de säger är intressant (“Intressant, berätta mer om det”). Intervjuaren bör dock vara försiktig med både beröm och “bannor” i bemärkelsen att säga vad hen tycker om handlingar eller åsikter den som intervjuas berättar om – det kan göra att personen börjar svara det den tror att intervjuaren vill höra eller tänker mer på vad som är moraliskt försvarbart. Att bekräfta att det personen säger är givande för intervjuaren är inte samma sak som att hålla med om specifika åsikter eller handlingar.

Tänk på hur intervjupersonen påverkas

Den som intervjuas – och därmed intervjun i sig – påverkas av flera olika faktorer. En viktig sådan är situationen. Samma intervjuperson kommer troligtvis att agera på olika sätt om hen intervjuas under en anställningsintervju eller för ett forskningsprojekt. Intervjupersonen påverkas också av intervjuarens respons – den verbala, men även kroppsspråket, hur denna möter personens blick och så vidare. Detta försvinner inte för att det är ett professionellt sammanhang. Att ha en tydlig ram och struktur är ett sätt för intervjuaren att visa att denna har koll på läget, vilket ger intervjupersonen en trygghet som underlättar samspelet. Hur rummet ser ut och är utformat, om det finns ett bord emellan, eller hur tekniken fungerar om de inte befinner sig i samma rum påverkar också intervjun. Den som intervjuas sitter inne på informationen intervjuaren vill ha, men det är intervjuaren som måste skapa möjligheten för intervjupersonen att berätta. Här finns inga rätt eller fel, men sådana detaljer bör inte lämnas åt slumpen. Samma sak gäller även i motsatt riktning. Intervjuaren blir påverkad av intervjupersonen, är intervjuaren medveten om detta kan de värsta fallgroparna undvikas.

Hur frågorna ställs spelar också roll. Om en kritisk eller känslig fråga ställs med en lugn, neutral, ton och ett samlat kroppsspråk är det större chans att intervjuaren får ett rakt svar på frågan utan några konstigheter. Skyndar intervjuaren däremot igenom en sådan fråga och sedan viker undan blicken är det mer troligt att intervjupersonen tycker att det känns som en kränkande, ledande eller opassande fråga.

Om intervjupersonen bryter ihop

Behandlas ett känsligt ämne under intervjun är det inte ovanligt att intervjupersonen blir upprörd i större eller mindre utsträckning. Verkar intervjupersonen upprörd, eller om den rentav gråter, kan intervjuaren bekräfta att hen ser detta och ge personen tid att samla sig och svara. En kort paus kan föreslås om intervjun inte kommer vidare. Ofta går det att fortsätta efter en sådan paus, men i värsta fall kan intervjupersonen helt enkelt frågas om det går att ta resten av intervjun vid ett annat tillfälle – det är sällan optimalt, men ibland nödvändigt. Det kan då också vara bra att ringa och kolla så att intervjupersonen är okej efter intervjun.

Stressa inte – inte heller vid tidsbrist

Att stressa igenom en intervju hjälper ingen. Det spelar ingen roll att intervjuaren har fått svar på alla frågor om svaren är oanvändbara. Om tiden inte räcker till för att besvara alla frågor, går det att återkomma och göra en till intervju eller komma överens med intervjupersonen om hur de resterande frågorna kan besvaras. Ett alternativ är att strukturera intervjun så att de viktigaste frågorna kommer först, så att de frågor som måste hinnas med helt enkelt hinns med. Det kräver ju dock att det finns frågor som inte är lika viktiga och då ska en kanske fråga sig hur bra de är att ha med (i vissa situationer kan det vara fullt rimligt).

Var kreativ

Det finns inga vedertagna regler eller tillvägagångssätt som måste ingå i en intervju – det bestämmer den som utformar undersökningen. Intervjuaren väljer själv vilken fråga – och vilken typ av fråga – hen börjar och slutar med, var intervjun sker och vilket tonläge frågorna ska ställas i.

Har intervjupersonen något att tillägga?

Det kan var en idé att i slutet fråga intervjupersonen om denna har något att tillägga eller om det är något annat hen vill ta upp. Utvecklade svar på tidigare ställda frågor eller förtydliganden kan då snappas upp.

Så sammanställs intervjuerna

Sortera i materialet

Inte allt som sagts i intervjuerna är relevant (generellt). Att börja sammanställningen med att sortera bort det som är helt orelaterat till vad som undersöks kan underlätta fortsatt sammanställning och analys. Att ha i åtanke är då att ett syfte med denna typ av undersökningar ofta är att hitta saker som inte är definierade på förhand, svar bör därför inte tas bort bara för att de inte exakt matchar frågorna, det kan vara relevant för undersökningen ändå – dessa udda svar kan till och med ge upphov till att ytterligare frågor formuleras som sedan undersöks i materialet.

Dokumentera mer än vad som är tänkt

Att dokumentera mer än vad som just nu är tänkt att användas kan vara en poäng, om detta exempelvis ändras senare eller om en annan form av dokumentation inte fungerar optimalt. Det kan vara smidigt att dokumentera allt direkt genom att skriva ned det som sägs och på så sätt slippa lägga tid på transkribering. Att ha en ljudinspelning kan dock vara bra, dels som backup men även för att det helt enkelt är svårt att anteckna allt som sägs på ett bra sätt och samtidigt vara närvarande – missar intervjuaren att anteckna något kan hen gå tillbaka till inspelningen och lyssna, även om hela intervjun inte ska transkriberas.

Vad ska analyseras?

Räcker det med att analysera anteckningar/transkriberingar, eller behöver också andra uttryck såsom skratt, hummanden, tvekanden och så vidare analyseras? Här styr syfte, frågeställning och inte minst tid och resurser. Transkriberingar är ofta bra att ha, men väldigt tidskrävande att producera – här behöver intervjuaren fundera på om detta behövs och om det finns tid att göra detta själv eller resurser att anlita någon annan som gör detta.

Beskriv “kvantitativt”

Detta kan exempelvis göras uppdelat i varje fråga eller tema. Även om kvalitativa intervjuer gjorts kan det vara mer överskådligt att göra en kvantitativ beskrivning av vad personerna sagt – även om “kvantitativa slutsatser” inte kan dras av detta sedan (det vill säga dra slutsatser om hur stor andel av den större befolkningen som tycker samma sak som intervjupersonerna, exempelvis). Det kan ändå vara ett bra sätt att få en överblick över vad undersökningen fått fram: Nästan alla nämner X, bara två personer säger Y, alla svar skiljer sig åt – det finns inget svar som förekommer i flera intervjuer, och så vidare.

Kategorisera

Att kategorisera är ett sätt att underlätta analysen av ett stort material och diffusa svar. Intervjuaren läser igenom svaren och kategoriserar dessa i begripliga kategorier: En lång harang om att det är svårt för intervjupersonen att jobba på grund av en dålig luftkonditionering kan exempelvis förkortas till “Arbetsmiljö” – om det känns som en relevant förkortning för undersökningen och inte förenklar för mycket (det avgör intervjuaren). Det går då att få en överblick över hur intervjupersonerna har svarat: På fråga X talade en person om arbetsmiljö, en talade om lönenivåer, och så vidare. Nyanser och fördjupningar är ofta önskvärda i kvalitativa undersökningar, intervjuaren kan här behöva vara försiktig så att viktiga poänger inte försvinner – vilket också delvis undviks genom att göra olika typer av analyser.

Gör en tabell

Att göra en tabell kan vara ett bra sätt att få en överblick över materialet. Kategorierna som redan utformats (om detta gjorts) kan då användas – men det går också leta efter nya. Uppgifter förs då helt enkelt in i en tabell med en rad för varje intervjuperson – gärna kortfattat för att kunna få den överblick som var poängen med tabellen. Annan data om intervjupersonerna – såsom ålder, kön och utbildningsnivå, kan också föras in. Tabellen kan sedan användas för att beskriva “kvantitativt”, leta efter mönster eller för att få uppslag till fortsatt analys.

Så analyseras intervjuerna

Till att börja med: Beroende på vad syftet med undersökningen är så kan det räcka med att helt enkelt sammanställa och presentera materialet (utan att göra någon ytterligare analys utöver det). Det finns inget vedertaget sätt att analysera och redovisa kvalitativa intervjuer, det går egentligen att göra precis hur man vill. Eller för att citera Jan Trost: “Det vore helt galet att försöka tala om hur man skall göra” (2005, s. 125).

Det finns dock självklart saker att tänka på även vid en kvalitativ analys – här följer några tips att ha i åtanke.

Överväg att göra en testanalys

Har testintervjuer gjorts kan det vara en idé att även göra en testanalys för att se om det verkar gå att göra den analys som tänkts innan intervjuerna påbörjas. Intervjuaren kan då få ett hum om svaren är tillräckligt utförliga för att göra en analys, om det verkar gå att sammanställa kvantitativa frågor på ett vettigt sätt (om det finns några sådana) och så vidare. Det här steget kan dock vara tidskrävande och är kanske inget som görs i varenda undersökning. Med ett fåtal testintervjuer kan det också vara svårt att utvärdera materialet – svar kan skilja sig mycket åt mellan intervjupersoner.

Ha ett öppet sinne

Ett sätt att analysera intervjuer är att gå igenom materialet med ett öppet sinne och helt enkelt leta efter saker som verkar givande. Är något intressant? Oväntat? Vad betyder det som sägs i ett större perspektiv? Upprepas någonting ofta? Är det något som återkommer i svar, men inte ingår i frågan? Finns det ord som sticker ut? Finns det något intressant/specifikt/tankeväckande i intervjun som helhet det går att se?

Relatera till frågeställning och syfte

Vad var egentligen syftet med undersökningen? Vad var tänkt att belysas? Hur ställer sig den här undersökningen i relation till tidigare vetskap om ämnet, och vad som framkom i researchen som gjordes i början av projektet? Gå igenom materialet och försök besvara dessa frågor.

Leta efter mönster

Vilka mönster går att se i materialet? Finns det likheter eller olikheter mellan intervjupersonernas svar? Går det att få någon bild av vad det kan bero på? Mönster kan letas i specifika frågor, men det går också att leta mönster i exempelvis en hel intervju eller att leta skillnader baserat på ålder, åsikt i specifik fråga eller någonting annat som är relevant för undersökningen.

Jämför med teori/forskning

Finns det någon vetenskaplig teori det går att ta hjälp av vid en analys av materialet? Eller har det kanske gjorts någon relevant studie där det går att få tips över saker att leta efter i materialet? I undersökningen “Svenskarna och internet” som görs varje år av Internetstiftelsen i Sverige (IIS) går det exempelvis att se hur personer använder internet i olika åldrar – i vilken utsträckning de läser nyheter på sin smartphone och så vidare. Här går det att undersöka hur de som intervjuats verkar stå sig i jämförelse med befolkningssnittet som framgår i undersökningen från IIS. Det finns en mängd undersökningar och forskning som gjorts där det går att få idéer om vad det går att leta efter i materialet.

Åtta snabba poänger

1. Fundera på varför undersökningen görs

Att på allvar ställa sig frågan varför en undersökning görs underlättar mycket i hela processen. Syftet ger då sig självt, frågorna formuleras lättare och följdfrågor under intervjun väljs lättare när man vet vad undersökningen i förlängningen ska användas till.

2. Begränsa undersökningen

Det är bättre att få ut något av en mindre undersökning än att skrapa på ytan i en större undersökning och då inte få ut något av värde. Känns det som att undersökning har alldeles för många frågor i relation till intervjutiden så är det förmodligen så. Avgränsa (genom att exempelvis ta bort ett ämne) och gör grundliga intervjuer.

3. Var tyst!

Att inte säga något är ett av de bästa verktygen en intervjuare har. Det ger intervjupersonen tid att tänka och möjlighet att samla mod att berätta, men det tvingar också fram mer information när personen helt enkelt tycker att det är obekvämt när ingen av er pratar – det gör de flesta.

4. Öppna frågor är bra, men stängda frågor förtydligar

Att öppna frågor bör användas i intervjuer påpekas ofta. Det bör de i stor utsträckning göra, men stängda frågor har sina poänger. De är bra för att snabbt bilda sig en uppfattning om kontext – var och när händelsen utspelar sig, vilken roll personen som intervjuas hade, och så vidare. En bra kombination kan vara att först ställa några stängda frågor för att veta vad saken gäller, för att sedan låta personen berätta fritt. Stängda frågor är också bra för att förtydliga vad personen säger (“har jag uppfattat dig korrekt om jag säger att..?”).

5. Vem intervjuar och vem intervjuas?

Allt vi säger och gör tolkas – saker vi säger förstås oftast inte exakt såsom det var tänkt. Vid en intervjusituation är det därför viktigt för intervjuaren att dels tänka på hur intervjupersonen kan uppfatta intervjuaren, men också hur intervjuaren själv kan uppfatta intervjupersonen baserat på exempelvis yttre omständigheter såsom klädval, yrke, röst och så vidare. Samma svar kan tolkas väldigt olika när det sägs på olika sätt eller om det sägs av olika personer. Att som intervjuare ha detta i åtanke är viktigt för att kunna spegla intervjupersonen så korrekt som möjligt – vad menar egentligen den här personen? För att minska nivån av tolkning går det också att helt enkelt ställa förtydligande frågor, istället för att anta saker – och anta fel.

6. Varför ska intervjupersonen ställa upp?

Innan en intervjuare ber personer att ställa upp på intervjuer bör hen ha koll på vad dessa personer kan tänkas ha för farhågor med att medverka. Det kan tyckas jobbigt att blotta sina åsikter, intervjun kan ta tid och den ska också passa in i ett ofta fullspäckat schema. Det är alltså en god idé att fundera på den här typen av frågor – och dess svar – innan personerna tillfrågas.

7. Förklara vad som förväntas av intervjupersonen

I början av en intervju kan det vara bra att förklara för den som intervjuas vad det egentligen är som önskas. Det kan då vara rimligt att förklara vilken roll personen förväntas svara utifrån – som privatperson, representant för sitt företag eller vad det nu kan vara. Men det som kanske framför allt bör förklaras är hur intervjupersonen förväntas svara: Det är lättare för personen att bre ut sig i långa, detaljerade, svar om intervjuaren har sagt att det är det som önskas – annars kan intervjupersonen ge korta svar för att den helt enkelt tänker att det känns rimligt.

8. Analysen kan se ut hur som helst

Det finns ingen vedertagen formula för att analysera kvalitativa intervjuer. Det finns tips och råd att få (ett gäng i den här texten), men i slutändan gör en analytiker precis hur den vill. Analysera på ett sätt som känns rimligt för undersökningen!

Författare: Niklas Norberg Wirtén

Referenser

Bryson & McConville,  2014. The Routledge guide to interviewing: oral history, social enquiry and investigation. Abingdon, Oxon: Routledge

Lantz, 2013. Intervjumetodik. 3. utg., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Nilsson & Herlitz, 2013. Förhörsgrammatik: samtalsteknik för att söka sanningen. 3. utg. Stockholm: Bruun

Trost, 2005. Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

Postat av Morten Postrup den 15 mars 2019 Inga kommentarer

Konferensåret 2019

Mars 2019
5-7 Digiday Publishing Summit Europe, Milan
6 News Rewired, London
8-17 SXSW, Austin, Texas, US
14-16 EDCH International Editorial Design Conference, München
19-20 Webbdagarna, Stockholm
21-22 INMA Subscriptions Week, Stockholm
20 Organisationspressdagen, Stockholm (Sveriges Tidskrifter)
25-26
Digital Innovators Summit, Berlin (FIPP/VDZ)

April
1-2 Digital Media Europe, Vienna (WAN/IFRA)
3-7 International Journalism Festival, Perugia, Italy
4-6 AIGA Design Conference, Pasadena, CA

Maj
3 From Business to Buttons, Stockholm (Inuse)
6–8 Media Convention Berlin / Re:publica
8-9 Imag, Charleston, SC
13-17 Inma World Congress of News Media, New York, NY
16-17 Inspirefest, Dublin
23-24 European Communication Summit, Berlin

Juni
13-15 Global Editors Network, GEN Summit, Athens

Juli
Futurefest London (Nesta)
News Rewired, London

Augusti
27-28 The Conference, Malmö (Media Evolution)

September
6-8 Indiecon – Independent Publishing Festival, Hamburg, (Indiemags)
19 Nordic Media Insights, Stockholm (Resumé)
Gather, Stockholm
Tech Festival Copenhagen
Magfest London
Designmatters Copenhagen

Oktober
10-11 Service Design Global Conference, Toronto
30-31 The Folio:Show, New York, NY
SCALE19 – The Conference For Growth Marketing Innovators, Berlin

November
6 Tidskriftsdagen, Stockholm
7 MagCulture, London
12-14 FIPP World Media Congress, Las Vegas, NV
Internetdagarna, Stockholm
News Rewired, London

Januari 2020
DCN Next USA https://digitalcontentnext.org/dcn-events/

Februari 2020
Digiday Publishing Summit
Byrådagen, Stockholm

Postat av Morten Postrup den 24 maj 2018 Inga kommentarer

Strategiska läsarundersökningar som leder framåt

Det görs mängder av läsarundersökningar som inte leder leder framåt. Det kan vara kul att veta en massa saker om läsarna och låta dem sätta betyg på olika saker. Och i många fall kan ganska enkla fakta om läsarna vara till stor hjälp, exempelvis som stöd i försäljning av annonser och event. Men på det stora hela blickar många läsarundersökningar bakåt, inte framåt. Det är ett problem.

Det försöker jag råda bot på genom mina strategiska läsarundersökningar. Jag kallar dem strategiska för att de hjälper dig att komma framåt och att välja väg. Jag kallar dem strategiska för att de tar sin utgångspunkt i de vägval du står inför och behöver beslutsunderlag för.

När du använder mig för att göra en läsarundersökning börjar jag med att ringa in vad som är viktigast att ta reda på just nu. Jag hjälper er också att sätta samman ett frågebatteri konstruerat för att få läsarna att bidra med värdefull input. Jag hjälper er också att undvika frågor där läsarnas svar blir helt godtyckligt.

Tillsammans med väl insatta intervjuare genomförs ett litet antal intervjuer med personer som du vill nå. Vi vet hur samtalet ska läggas upp för att kännas givande. Den vi som intervjuas delar gärna med sig och känner att hen faktiskt kan hjälpa till.

Redovisningarna brukar bli ögonöppnare. Mycket av det läsarna säger har man i allmänhet haft på känn, men nu får man det svart på vitt med läsarnas egna ord. Sådan kunskap går inte att värja sig emot. Redovisningen sker muntligt, ibland enbart för en mindre styrgrupp, ibland även för en större grupp medarbetare. Redovisningen sker även skriftligt i en dokumentation man kan gå tillbaka till och använda som underlag i sin egen förändringsprocess.

När jag pratar läsarundersökningar med mina kunder finns det många gemensamma nämnare. »Alla« tycker att det är viktigt att fråga läsarna och »alla« har ett stort underskott på att fråga läsarna. Många har också erfarenhet av att tidigare läsarundersökningar ser mer bakåt än framåt. Därför har vår metod som är enkel att förstå, innebär en rimlig insats från er som kund och dessutom har en prislapp som är rimlig.

Ge mig 15 minuter så ska jag berätta mer om hur jag jobbar och hur ni kan använda mig för att lyckas med strategiska läsarundersökningar som blickar framåt. Mejla mig på morten@postrup.se.

Postat av Morten Postrup den 23 april 2018 Inga kommentarer

Juniorkonsult sökes – En doer med känsla för kvalitet

Starspace Design Agency söker en juniorkonsult för anställning del- eller heltid från och med hösten 2018.

Du kommer att jobba direkt mot kund med läsarsamtal, kartläggningar, events och andra tjänster utifrån dina kunskaper och kundernas behov. Du behöver ingen tidigare erfarenhet som konsult.

Mina förväntningar:

  • Du är genuint intresserad av andra människor.
  • Du gillar att ha varierande arbetsuppgifter.
  • Du gillar att få saker gjort och har utpräglad känsla för kvalitet.
  • Du pratar obehindrat i telefon med främmande människor.
  • Du kan producera, publicera och följa upp innehåll på Facebook och Instagram.
  • Du klarar att jobba på egen hand.
  • Många av mina kunder är journalister så jag ser gärna att du har någon erfarenhet av redaktionellt arbete.

Krav:

  • Pågående eller avslutad högskoleutbildning inom exempelvis journalistik, kommunikation eller marknadsföring.
  • Du skriver felfri svenska.

Din ansökan bör besvara:

  • Vem är du?
  • Vad har du gjort hittills i livet vad gäller galenskaper, äventyr, utbildning och jobb?
  • Vilka är dina viktigaste styrkor? Vad är du bra på?
  • Vad önskar du av ditt arbetsliv under de kommande två–tre åren?

Företaget Starspace Design Agency AB levererar tjänster till i första hand tidskriftsredaktioner, men också kommunikationsavdelningar och organisationsledningar. Exempel på kunder är Svenska Turistföreningen, RFSU, Friskis & Svettis, Råd & Rön och Formas. Exempel på tjänster är processledning, läsarundersökningar, strategi, ägarpolicy och omvärldsbevakning. Verksamheten har funnits i 10 år och består idag enbart av Morten Postrup.

Starspace Design Agency eftersträvar en jämlik könsfördelning på arbetsplatsen och uppmuntrar därför särskilt kvinnliga sökande.

Mejla din ansökan till morten@postrup.se. När? Idag! Intervjuer sker löpande. Sista ansökningsdag 21 maj.

PS. Om jag hittar en person som uppfyller hälften av allt detta blir jag jätteglad. Så tveka inte att skicka in en ansökan även om du inte känner igen dig i allt.

Postat av Morten Postrup den 20 april 2018 Inga kommentarer

Ny bok! Journalistik och content marketing

Min nya bok heter »Journalistik och content marketing« och är en grundlig genomgång av likheter och skillnader. Tanken med boken är att tydliggöra hur olika journalistik är i förhållande till content marketing, det vill säga kommunikation eller marknadsföring med redaktionellt innehåll. Min förhoppning är att organisationer och andra tidningsägare som står inför ett vägval ska kunna fatta mer välgrundade beslut där frågan om självständighet finns med på agendan.

Beställ den på Bokus. Och följ bokens sida på Facebook!

Postat av Morten Postrup den 10 september 2017 Inga kommentarer

Gratis-eran på väg att ta slut – Instagram vill ha mer av pengarna

Framöver måste »samarbeten« annonsmärkas, enligt en ny policy från Instagram. Dels är det ju bra för oss mediekonsumenter att redaktionella respektive kommersiella budskap hålls åtskiljda även framöver. Alla seriösa aktörer, både redaktionella och kommersiella, är också för en sådan uppdelning.
 
Dels handlar det om något helt annat. Instagram vill annonsmärka alla samarbeten för att få koll på flödet av pengar. Och när man har fått koll på pengarna kommer man förstås vilja ha en större del av dem. Samma sak gäller för Instagrams ägare Facebook.
 
Idag är det visserligen svårt att få organisk räckvidd (»gratis« visningar i användarnas flöden) vilket gjort att behovet av att sponsra inlägg ökat, för att uppnå önskad räckvidd. Men det är fortfarande (oftast) bara kaffepengar det handlar om. Så kommer det inte alltid att vara. Mängden innehåll ökar vilket gör det trångt i användarnas flöden. Och i takt med att facebook, instagram och liknande kanaler tar över mer av vår tid ökar också deras värde som bärare av kommersiella budskap.
 
För att göra en analogi. Om man idag vill trycka och distribuera en tidskrift på papper får man kanske betala ungefär 3 kronor för tryck och 4 kronor för distribution hem till läsarnas brevlådor. Min gissning är att vi snart kommer att se den typen av nivåer på kostnaden för att nå ut till mottagarna även via instagram eller facebook.

Postat av Morten Postrup den 20 juni 2017 Inga kommentarer

Koll på organisationstidningarna

Sveriges Tidskrifters tidning Allt om tidskrifter har en special om organisationstidningar i nummer 2 2017. Bland annat är jag intervjuad om de två undersökningar jag redovisade under våren.

Det blir mer och mer tydligt hur en av huvudfrågorna för organisationerna och deras tidningar är om de ska vara journalistik eller reklam (eller content marketing som det oftast kallas).

Jag säger i artikeln att jag kan se fördelar med båda sätten. Det stora problemet är snarare att man inte förstår skillnaden och inte tar ställning till vilka konsekvenser valet har för organisationens dynamik i form av demokratiska aspekter och påverkan i samhället.

Så här säger jag i intervjun:

– En tidning med journalistisk bevakning kan verka på en organisations uppdrag fast på ett självständigt sätt. I content marketing jobbar man ju utifrån en idévärld som redan är etablerad.

Läs också artikeln om Ottar med Carl Osvalds och Carolina Hemlin, jag hjälpte dem att ta fram en ny redaktionella policy där tidningen fick en förtydligad roll som självständig röst.

Artikeln finns digitalt, men bara som pdf.

Postat av Morten Postrup den 31 maj 2017 Inga kommentarer

Konsten i Berlin och Berlin i konsten

Som ni vet är jag förtjust i konst. Jag är också förtjust i Berlin. Så när jag fick erbjudandet att skriva kapitlet om konst i en ny bok om Berlin tackade jag omedelbart ja.

Dessvärre är jag inte särskilt förtjust i att skriva. Tack och lov hade jag just läst Torgny Lindgrens »Minnen« (budet om hans bortgång kom mitt under läsningen) där han formulerar ett slags lakoniskt manifest för en motvillig författare. Jag tog det som en uppmaning personligt riktad till just mig: Skriv!

Berlin Puls är tredje boken av en ny typ av reseguide från Karavan förlag efter New York Puls och London Puls. I ett antal tematisk uppbyggda essäer tecknas essensen av populära turistmål på ett lite djupare och mer tillbakalutat sätt.

Som ni säkert vet, eller kommer att förstå när ni läser boken, så är Berlin en alldeles särskild stad. Den har varit med om så mycket. Så mycket av västerlandets historia har satt sina spår och sina ärr i den staden. Numera är den kanske inte den hetaste platsen för vare sig konstnärer eller hipsters, det går tretton på dussinet av städer som vill vara »det nya Berlin«. Men charmen kvarstår. Plus att det är enkelt att ta sig dit och billigt att vara där.

Vi ses Berlin. Och innan ni åker dit, läs boken.

Postat av Morten Postrup den 15 maj 2017 Inga kommentarer

Rädda självständigheten för kårtidningen vid Stockholms universitet!

Upprop till Studentkåren vid Stockholms universitet!

Återigen hotas den självständiga journalistiken av ägarnas anspråk på effektivitet och strömlinjeformning.

Den här gången är det Gaudemus, kårtidning för Stockholms universitets studentkår, som har hamnat i blåsväder. Läs mer här.

För er som ska fatta beslut om detta kan det kanske tyckas som lite av en skitsak? Men lyssna nu.

Redaktionen kan säkert vara lite besvärlig. Ibland skriver de om saker där de inte riktigt har på fötterna, tycker ni. Ibland skriver de om saker som inte riktigt ligger i linje med hur styrelsen hade velat att saken skulle skötas. Det är svårt nog att driva en kårverksamhet ändå, utan en näsvis tidning som ska lägga sig i. Ungefär så?

Men här är något större på spel.

Den fria pressen, och Gaudemus är den del av den fria pressen, är inte bara fina ord. Den är ett nödvändigt smörjmedel i en demokrati. Och liksom den svenska demokratin med riksdag och regering, landstingsfullmäktigen, kommunalfullmäktigen, domstolar, myndigheter etc etc behöver sin journalistik i form av riks- och lokalmedier i skrift, i ljud och i bild så behöver även Studentkåren vid Stockholms universitet sin egen fria press för sina beslutande organ, sitt politiska liv och sin handläggning.

Kom ihåg, en kårtidning ska vara ganska besvärlig. Ur medlemmarnas perspektiv är det bra på lång sikt! Lite besvär nu gör att ni slipper stora besvär framöver.

Så jag uppmanar er alla: Säkerställ att Gaudemus kan utöva självständig och kvalitativ journalistik även framöver!

Rädda studentjournalistiken!, Ida Ölmedal i Expressen
Gaudeamus kan förlora sitt oberoende, Linnéa Kihlström i Medievärlden
Aldrig farligt att ta en debatt – men livsfarligt att tysta den, Ylva Bergman i OmVärlden
Värna Gaudeamus redaktionella självständighet, Fackförbundspressen i Journalisten

Postat av Morten Postrup den 8 mars 2017 Inga kommentarer

Starspace Design Agency Business Card Extravaganza

Nu för tiden kan man göra vad man vill med sitt visitkort – för man vet att folk ändå slänger dem. Så sade Nils Jarlsbo för många år sedan. Så jag tänkte, vad händer om man gör tvärtom, och skapar ett visitkort som man inte kastar? Nu finns resultatet, en broschyr i form av en trådbunden mini-bok med klotomslag. Tanken är förstås att när man får den i sin hand ska man omedelbart tycka om den, på samma sätt som man tycker om en kattunge. Jag tror att många kommer att spara på detta visitkort, i sin bokhylla, på skrivbordet, i någon låda. Vi får se om det funkar.

Och just det, jag jobbar numera under varumärket Starspace Design Agency, namnet på mitt aktiebolag.