Kommunikationschef Susanne Rudenstam och tog fram en strategi för tidningen. Vi utgick från företagarna som är medlemmar i TMF och resonerade kring vilka problem och svårigheter de brottas med. Resultatet blev att vi ville göra en tidning som hjälper företagare att leda och utveckla sin verksamhet.

Därefter tog jag in tidningsformgivare Pär Ek i arbetet. Tillsammans med honom gjorde jag en redaktionell plattform med innehållsstruktur och form. Pär gjorde också mallar och manual för att tidningen skulle bli nyckelfärdig vid överlämning till den nya byrån.

TMF gjorde på egen hand en upphandling av uppdragspublicist och valet föll på TT-ägda Uppdragsmedia. Första utgåvan av den omgjorda tidningen kom i september 2011. Du kan läsa tidningen här.

Morten hjälpte oss att skilja på å ena sidan TMF:s uppdrag och å andra sidan tidningens uppdrag. Han kunde som extern projektledare hjälpa oss att ena de många intresseområden som finns inom TMF. Vi kände oss väldigt trygga genom hela processen tack vare hans erfarenhet och kompetens. Tack vare det färdiga underlaget var det sedan enkelt att gå vidare och handla upp en leverantör.
/ Kommunikationschef Susanne Rudenstam

Nu, två år senare, är det dags för chefredaktör Pär Ånell att gå vidare, han blir generalsekreterare på Skolidrottsförbundet.

I sin sista ledare i Svensk Idrott ger han en fin inblick i processen:

Skratten flyger genom rummet. Det är de tokiga idéerna som ger dem vingar. Någon är nästan på väg att bryta ihop. Av skrattkramp alltså. Vi sneglar på konsulten… funderar: Får man hålla på och flamsa så här?
– Det här var ett av de bästa idémöten jag varit med om, sa konsulten Morten.
Av det organiserade flamset blev det till slut en ny tidning. Eller närmare bestämt en omgjord Svensk Idrott. En omgörning som lyfte tidningen såväl innehållsmässigt som layoutmässigt.

I read the book Change by Design by Tim Brown at IDEO, a great book on the concept of Design Thinking. I won’t review it, but I will give you a few itty bitty glimpses of the core ideas within Design Thinking (according to Tim Brown). This list won’t sustain a full understanding of the concept, but hopefully it’s an ok introduction for those wanting to get aquainted with Design Thinking. These aren’t quotes, so it’s possible I got some of them wrong.

1. Use design to solve big problems. Apply design to things that matter.
2. All innovation should be user centric.
3. See the users not as consumers but as participators.
4. The keys to understanding the user are insight, observation and empathy.
5. Attend to the extreme users (young, old, impaired) to find inspiration for change.
6. Set out to find combinations of the desirable with the feasible and the viable.
7. Innovation is an iterative process.
8. Shift between divergent and convergent thinking. The former to create possibilites, the latter to reduce and make choices.
9. Always find sustainable solutions.
10. Explore many different possibilities. Lots.
11. Make ideas tangible through prototypes such as role-play, improvisation, storyboards, scenarios, customer journeys and service blueprints.
12. Fail early (and go on to find better solutions).
13. Work with a portfolio of incremental and revolutionary innovation. Incremental ideas alone are too easy to copy. Revolutionary projects are bold but seldom reach the market.
14. Combine function with meaning.
15. Use systems thinking. Everything is part of something bigger.
16. Embed design thinking. In the design team, in the boardroom, in the staff, in societies.
17. Create interdisciplinary teams to work on design problems.
18. Thinking like a designer doesn’t mean you have to be a designer.
19. Management should encourage experimentation and allow failure.
20. Innovation thrives within certain constraints (at least set deadlines).

And by the way, you probably should read the book (Amazon / Bokus).

Vem som helst, med ett viktigt undantag. De egna läsarna.

När jag är ute på redaktioner brukar jag fråga: Pratar ni med läsarna? Och får oftast svaret: »Nja, vi träffar dem ju när vi är ute på jobb«.

Men det är inte samma sak. Att intervjua en person för att skriva i tidningen är inte att intervjua en person om deras liv, deras situation och vilka behov och önskemål de har på tidningen.

Det finns en bra metod som jag brukar hävda kommer från IDG i brist på bättre vetande (någon som vet om den uppfanns där?). Den kallas »Ring en läsare i veckan«. I stora drag rekommenderar jag att man gör så här:

• Ta fram ett batteri med frågor att ställa till dina läsare.
• Ta fram en ordentlig lista med prenumeranter.
• Varje medarbetare på tidningen ska vara med. På IDG var det inte enbart den redaktionella personalen utan alla. Marknad, annons, you name it.
• Sätt dig en gång i veckan och ring på listan tills du kommer fram till en läsare.
• Säg »Hej, jag heter NN och skriver för tidningen X, jag skulle gärna vilja veta vad du tycker om tidningen!«. Prata om tidningen en stund. Ställ inte för många frågor. Låt läsaren berätta.
• Dokumentera kortfattat på lämpligt sätt så att ni kan dela med er av svaren. Spara.
• Ha en stående punkt då och då (varje månad?) när ni rapporterar ringandet i gruppen. Vad har ni hört? Vad var nytt?

Den här metoden kan användas för att:

• För att få inspiration till förändring.
• För att komma igång med att prata med läsarna som ett sätt att få kunskap och inspiration. (Det är inte så lätt att komma igång som det låter)
• För att läsarna (och att prata med läsarna) ska bli en naturlig del av tidningsmakeriet som helhet.
• För att skapa en bättre bild av vad läsarna tycker, som underlag i strategiska frågor. (Hur behöver tidningen anpassas till läsarna?)

Som alltid finns det några brasklappar:

• Urval. Det kommer alltid att finnas snedfördelningar i vilka man får tag på.
• Som man frågar får man svar. Läsarna vill säga snälla saker.
• Tid. Min erfarenhet är att det tar 20-25 minuter per vecka.

Carina Nunstedt, känd från bland annat Mama och Passion For Business och numera affärsutvecklare på Bonniers, var den som tog fram grundkonceptet där OmVärlden skulle breddas till en kommersiellt gångbar tidning.

Formen är gjord av Per Boström på Oktavilla. Stommen i dummyn var redan klar när jag kom in i projektet, men jag har agerat bollplank för Per i slutfasen av formarbetet.

Sedan några år är hela OmVärldens redaktion anlitad på frilansbasis. Sedan tidigare är Ylva Johnson chefredaktör, och under processen tog vi också in Victoria Veres som medarbetat i OmVärlden-medarbetare även tidigare.

För att kunna sälja in tidningen till annonsörerna trycktes hela dummyn i en mindre upplaga under sommaren 2009. Det var ett enkelt och faktiskt inte så dyrt sätt att stämma av att vi var på rätt väg. Vi tryckte 100 ex och det kostade 14000 kr.

Parallellt med pappersmagasinet tog vi fram en webbsajt utifrån samma grundform. Den finns på www.omvarlden.se och är formgiven av Säflund Designers och implementerad av Cybercom Group på uppdrag av Sida. Samma team har också gjort hela sida.se som lanserades i början av oktober.

I det här projektet har jag haft kontakt med över 40 personer. Jag har arbetat strategiskt med styrdokument och organisation och praktiskt med att ta in leverantörer och kvalitetssäkra processens ingående delar.

Ansvarig på Sida är tf kommunikatonschef Joachim Beijmo.

Första utgåvan lanserades i samband med European Devolopment Days som hölls i Stockholm i oktober 2009.

I mars 2010 kom OmVärlden tvåa i Tidskriftsallsvenskan.

Hösten 2010 är OmVärlden nominerad till Årets omgörning.

Processen började med ett strategiskt heldagsseminarium där projektgruppen dissekerade tidningens mål, intressenter och koncept. Alla tänkbara aspekter av tidningens vara eller inte vara kom upp på bordet. Vad ska vi ha tidningen till? Vem ska vi kommunicera med? Vad ska vi sträva efter att uppnå? Utifrån detta existentiellt kaotiska tillstånd har vi steg för steg byggt upp ett nytt tidningskoncept. Vi följde upp med en tidningsgenomgång.

Tidningen styrs av en hierarki av dokument som börjar med Riksidrottsförbundets kommunikationsplan, ägarpolicy, kommunikationschefens handlingsplan för tidningen och chefredaktörens genomförandeplan. De två sistnämnda har arbetats fram steg för steg under projektet.

Tidningens strategi kan sammanfattas i en strävan att stärka relationen mellan idrotten och de ledare som verkar inom idrotten. Varje ledare verkar i en enskild förening, antingen inom föreningen eller inom verksamheten. Svensk Idrott vill stärka idrottsledarskapet och ledarnas relation till idrotten genom att redaktionellt jobba med med ämnen som är nyttiga och inspirerande.

Svensk Idrott ger tips och idéer, lyfter fram goda exempel, låter läsaren komma med bakom kulisserna och följa med kända ledare inom idrotten. Tidningen tar helt och hållet sin utgångspunkt i läsarens situation. Till och med innehållet i ordförandens spalt stöptes om för att bli en del i konceptet.

Den grafiska formen är framtagen av Pär Ek, grafisk formgivare och fotbollsmålvakt. Tidningen lanserades i ny form i maj 2009.

»Tack vare Morten fick vi bra stöd och hjälp att driva processen framåt. Han kom med inspel, men lät oss tänka och arbeta vidare själva. Morten drev processen framåt på ett mycket bra och smidigt sätt. Det var inspirerande och lärorikt och vi är mycket nöjda med slutresultatet. Personligen kan jag säga att jag lärt mig jättemycket som nu kommer tidningen och läsarna tillgodo. Jag kan varmt rekommendera Morten om ni ska göra om er tidning.«
/Pär Ånell, chefredaktör på Svensk Idrott

»Morten har betytt och betyder mycket som bollplank i fortsatt kvalitetssäkring av tidningen och att det vi bestämt att den ska stå för verkligen efterlevs. Med Mortens hjälp tänks ofta ett steg extra, ett steg utanför ramen, vilket bidrar till en fortsatt utveckling.«
/Camilla Hagman, kommunikations- och marknadschef på Riksidrottsförbundet

Omgörningen omfattade strategi samt arbete med en ny grafisk form för Almegatidningen. Strategiarbetet började med ett antal workshops där deltagarna bland mycket annat diskuterade målgruppen och vilken nytta läsarna skulle ha av tidningen. Den förlösande frågan blev: Vad är tidningen bättre på än de andra kommunikationskanalerna? Svaret ledde fram till att tidningen ska ge läsarna nytta och inspiration från en arbetsgivare till en annan samt att den ska uppmuntra till dialog.

Chefredaktören och jag tog fram en redaktionell struktur med de avdelningar och artikeltyper som tidningen skulle innehålla. Den grafiska formen togs fram av Pär Ek, som ar den som från början drog in mig i projektet. Han gjorde formen och jag var bollplank.

Vår resa tillsammans har präglats av högt i tak,  struktur och inte minst ärlighet. Utan Mortens engagemang,  lyhördhet och uthållighet hade vi inte kommit så långt som vi gjorde.
/Lotta Oom, chefredaktör Almegatidningen

Vi behövde hjälp med utvecklingen och omdaningen av vår uppskattade medlemstidning. Tillsammans med Morten Postrup och Pär Ek, vår formgivare, arbetade vi i workshopform för att få en bra struktur på arbetet. Morten ledde de mötena på ett kunnigt, kreativt och roligt sätt. Han drev sedan arbetet framåt och såg till att vi hittade lösningar när vi körde fast. Hans tidningserfarenhet har varit värdefull i vår process och vi är mycket nöjda med Mortens stöd i utvecklingsarbetet. Vi väntar på vår första läsarundersökning men har redan nu fått mycket positiv återkoppling från medlemmarna.
/Ann Hallsenius, kommunikationschef på Almega