Tidskriftsnördarnas husorgan briljerar
En betydande andel av er som läser det här har ett överdrivet intresse för tidningar, det är jag ganska säker på. Ni köper magasin högvis, fler än ni hinner läsa, fler än vad som får plats i väskan. Ni sparar på dem. Ni låter dem ligga framme. Ni ordnar dem snyggt i hyllan. Ni bläddrar och drömmer er bort. Inte till en avlägsen plats eller till ett innehav av någon dyr statuspryl. Utan till er egen tidning. Tänk om VI skulle kunna göra SÅDÄR! Ha såna resurser! Bildbudget med några extra nollor! Gudabenådade medarbetare som gång på gång överraskar läsarna och redaktionen med sina briljanta, slående och tankeväckande alster.
För er (för oss) finns tidskriften SID. Den är gratis och delas ut på Pressbyrån. Den senaste utgåvan är nummer tre i ordningen och bjuder på ett antal kunniga och djuplodande möten med tidningsmakare från titlar som är de bästa av de bästa. Vi snackar Apartamento, Acne Paper, National Geographic, The Guardian och The New York Review of Books. Intervjun med Robert Silvers på den sistnämnda är den kanske tätaste. Här har vi 81-åringen som var med och startade The New York Review of Books för 47 år sedan. Citat: ”För oss handlar det om att ge varje ämne den komplexitet som det förtjänar”. Leta gärna efter ord som deadline, budget, textlängd eller målgrupp i det citatet.
Även prominenta svenska tidningsmakare finns med såsom Anton Gustavsson på Novell, Joel Persson på Café och Patrik Hadenius på Språktidningen (Och Modern Psykologi. Och Forskning & Framsteg). Läsvärt även där, med en horisont som känns mer hemtam (än exempelvis fotografen från National Geographic som ringer hem och ber att få stanna ett extra halvår på Madagaskar).
Jag brukar använda ett ord som jag inte riktigt vet om det finns. Aspirativ. Något som får mig att se upp till något, som får mig att stålsätta mig, som får mig att vilja göra saker. SID är aspirativ.
PS. SID görs av Aller Custom Publishing, men jag är lite osäker på om det var de som startade den? Vill minnas att det var ett annat gäng bakom den från början. Hur som helst, nummer 3 är skitbra.